Taktisk analys inför Sverige – England 16/6

Simon Pålsson Publicerat: 14 June 2017

Här synar vi EM-premiären mellan Sverige och England lite extra. U21-EM blev för två år sedan en lyckad historia för svensk del. Vad krävs för att leva upp till den succén?

Fyll på spelkassan inför U21-EM: Sveriges bästa bonusguide hittar du här!

Då är det äntligen dags för sommarens heta fotbollshändelse, nämligen U21-EM i Polen. Sverige åker söderut som regerande mästare, men är trots det inte på något sätt favoriter inför turneringen.

I den första matchen väntar England, som har flera namnkunniga spelare och ser ut att ha en fin ungdomssatsning på gång. Så sent som för några dagar sedan bärgade England guldet i U20-VM. Lite medvind i engelsk landslagsfotboll alltså.

I den här taktiska analysen hoppas vi belysa de skillnader som trots allt finns mellan lagen. Tanken är också att försöka ge en fingervisning om den matchbild som kan vänta under tisdagskvällen.

Här är lagens väntade startelvor

Det är inte helt lätt att utläsa hur de båda lagen tänker ta sig an den här matchen, men vår tanke är att fokusera så mycket som möjligt på vad Sverige behöver göra.

Så disponerar Sverige sitt lag

Det är inte riktigt glasklart hur Sverige och Håkan Ericsson tänker formera sitt lag. Det har testats en hel del konstellationer under träningar, förberedande matcher och under själva kvalet. Det är med andra ord omöjligt att utläsa en given startelva av den svenska truppen.

Det finns ett par spelare som är av yttersta vikt, däribland lagkaptenen Kristoffer Olsson och anfallaren Gustav Engvall. Det har varit två bärande spelare under kvalresan och det är inte troligt att Håkan lämnar dessa vid sidan om, varken spelmässigt eller i startelvan. Det här blir nyckelspelare.

I övrigt bygger det svenska laget på en klassisk 4-4-2-uppställning, med ytterbackar som gärna får vara aktiva i offensiven och yttermittfältare som kan operera inåt i banan för att öppna upp ytor. I det förra mästerskapet användes inte sällan fyra rena innermittfältare på mittfältet, något som gav spelskicklighet och en slags defensiv balans det svenska laget.

Något liknande väntar vi oss den här gången. Med jokrar som Asoro, Cibicki och Strandberg i truppen finns det också mycket spännande kvalité att hoppas på. För att det ska bli succé krävs nog att någon av spetsspelarna verkligen kliver fram med individuella prestationer av hög klass.

Så disponerar England sitt lag

Den nya generationen engelska spelare är inte riktigt så traditionsbundna som tidigare generationer varit, varpå det engelska U21-landslaget ofta använder en annan uppställning än den klassiskt engelska.

Nu pekar det mesta mot att England kommer till spel med någon slags 4-3-3-uppställning, där startelvan har flera starka kort som huserar i Premier League och Championship vecka ut och vecka in. Det är trots allt tunga namn.

Som kollektiv beträffat finns det anledning att tvivla något på det engelska landslaget, vars resultat mot lite tyngre nationer – däribland Frankrike och Tyskland – inte varit lika lyckosamma som resultaten mot på pappret klart sämre lag. Det är väl egentligen det som talar emot att England ska kunna gå långt på riktigt här, att det fortfarande saknas en kollektiv spets.

En viktig nyckelspelare är hur som helst Nathan Redmond, som tros bli en spindel i nätet offensivt för det engelska laget. Här gäller det att hålla ögonen öppna för det svenska försvaret.

Tre nyckelfaktorer att hålla ögonen på

Att få organisationen på plats

Det som gjorde att Sverige lyckades knipa guldet för två år sedan var den tydliga organisationen – inte minst defensivt – och den outtröttliga tron på sig själva som det svenska laget låg inne med. Trots underläge och spelmässigt prekära situationer i flera av matcherna kunde Sverige sluta leden och gå hela vägen till ett EM-guld.

Om den här sommaren ska bli lika framgångsrik krävs att samma saker är bärande även den här gången. Spelare för spelare går det inte att utmana det italienska, engelska eller spanska landslaget, men som kollektiv finns det någonting extra i den grupp som Håkan Ericsson har satt ihop.

För två år sedan var verkligen samtliga elva spelare delaktiga i det defensiva spelet och organisationen var vattentätt. När den kryddades med motivation och kämparglöd blev Sverige väldigt svåra att tränga igenom och med flera klasspelare i offensiven fanns det hela tiden hot framåt.

Något liknande krävs alltså nu, men då borde Håkan Ericsson också tydligt sätta den elva som ska spela från start och som behöver trimmas ihop till en tät enhet. Matchen mot England lär bli en bra fingervisning på vad vi kan vänta oss av den här upplagan av U21-landslaget.

Hur ska Sveriges mål göras?

Att det finns flera olika spelartyper i det här svenska laget är glasklart när truppen studeras. Frågan är bara vilka som Håkan Ericsson väljer att satsa på som startspelare respektive som inhoppare. Beroende på matchbild finns det faktiskt flera olika typer av offensiva hot att slänga in.

Carlos Strandberg är med sin fysik och sin tyngd ett ständigt hot i boxen, men också i kontringsspelet då hans förmåga att transportera boll blir tydlig. Pawel Cibicki är också vass i kontringsspelet, men är kanske allra bäst på lite mindre ytor där han får briljera med fin teknik. Han är också känd för sin fina förmåga att slå assister.

Därutöver är Gustav Engvall en klassisk striker som är stark i djupled och som hela tiden ligger på rulle, samtidigt som han visat sig vara en bra avslutare. Tillsammans med Kristoffer Olsson på mitten har han bildat ett fint radarpar under kvalet. Det är troligt att detta är en väg som Håkan Ericsson gärna ser att de svenska målen kommer igenom.

Det går inte heller att blunda för Joel Asoro, som med sin galna snabbhet är ett ständigt hot i djupled och i kontringar. Samtidigt är Kerim Mrbati en slags gubbe i lådan och hotar både med speed, teknik och ett fint skott. Formstarka Niclas Eliasson kan steppa upp nivån på en kant ett par snäpp med sin fart och sin förmåga att vika inåt i banan, något som han enligt egen utsago tränat mycket på att göra.

Det finns alltså många olika offensiva hot för det svenska laget, men beroende på matchplan och matchbild är frågan hur förbundskaptenen väljer att formera sin offensiv. Känslan är att defensiven och organisationen prioriteras.

Det spelskickliga mittfältet måste leverera

Att Sverige är i stort behov av sitt mittfält är givet. Det är där laget har sina klart mest spelskickliga spelare och det är där bolltryggheten ska ge Sverige möjlighet att både andas med boll, men också etablera ett eget anfallsspel.

Det var just dessa ingångsvärden som gjorde att Sverige var så framgångsrika för två år sedan. Då kunde laget hela tiden ligga tätt tillsammans i defensiven, men så fort bollen erövrades fanns det en trygghet och en tro på att faktiskt bygga ett eget spel. Det är för övrigt något som vi även ser i A-landslaget igen. Kul för svensk fotboll!

Håkan Ericsson lär fortsätta på den inslagna vägen med att spela åtminstone tre – kanske fyra – ganska renodlade innermittfältare på sitt mittfält. Bolltryggheten det skänker är ovärderlig. Med två heta anfallare och ett svenskt lag som är starka på fasta situationer ska det inte behöva kompromissa bort att Sverige även hotar offensivt.

Simon Tibbling, Alexander Fransson och Kristoffer Olsson är alla väldigt fina med bollen och blir nyckelspelare för att se till att England inte kan bygga sitt spel obehindrat.

Läs vårt speltips inför matchen här!

 

Statistik, jämför lagen:

 

 

 

Oddsens motsvarighet i procent när spelet publicerades: